Additiv tillverkning är en teknik med enorma tillverkningsmöjligheter. Genom att använda sig av tekniken har en användare fullständig geometrisk frihet, endast fantasin sätter gränserna. Maskiner för additiv tillverkning brukar kallas för 3D-skrivare.
En tillverkare av dessa maskiner är brittiska Renishaw. Deras system för additiv tillverkning använder bäddfusionsteknologi med metallpulver för att bygga komplexa komponenter direkt från digitala cadfiler.
En säljare på Renishaws svenska dotterbolag blev en dag uppringd av en reporter på en svensk teknisk tidning. Reportern frågade bland annat om choklad kunde tillverkas i Renishaws maskiner.
Det är lätt att göra sig lustig över reportern. Men faktum är att det råder många missuppfattningar om additiv tillverkning runt om i samhället och även inom industrin. En populär uppfattning är att det är bara att hälla pulver i en 3D-skrivare så kommer det ut helt färdiga produkter.
Vanföreställningarna har lett till överdrifter och myter om tekniken. Det är förvånansvärt få som talar om att i stort sett måste efterbearbetning alltid utföras för att färdigställa produkter som har tillverkats i 3D-skrivare.
Den största vanföreställningen om additiv tillverkning är att den kommer att slå ut traditionella tillverkningsprocesser. Ingenting kan vara mer felaktigt.
Bara för att det går att tillverka en viss produkt i en 3D-skrivare ska man nödvändigtvis inte göra det (det blir för dyrt och det är inte ekonomiskt försvarbart).
Däremot om det rör sig om en detalj med hög grad av komplexitet och om det handlar om fåstyckstillverkning, då är en industriell 3D-skrivare ett utmärkt val.
Additiv tillverkning kommer aldrig att ersätta traditionell tillverkning utan den kommer att vara ett komplement. Ett bra exempel på vad additiv tillverkning kan användas för såg jag på mässan Euroblech, som nyligen genomfördes i Hannover. Trumpf visade en gjuten aluminiumdetalj som hade förstärkts med aluminiumsträngar för att anpassa gjutgodset till en viss applikation.
Strängarna hade byggts i en maskin med LMD-tekniken (Laser Metal Deposition). Genom att förstärka gjutgodset med LMD-tekniken behövdes inte en ny gjutform tillverkas, vilket innebär en stor kostnadsbesparing.
Per Sjögren
