Brist på standarder när det gäller additiv tillverkning i metall riskerar att bli ett hinder för fortsatt tillväxt. Det visar en svensk kartläggning.
Additiv tillverkning i metall är en relativt ny teknik som utvecklats snabbt och haft en stark marknadstillväxt. Men brist på standarder riskerar att bli ett hinder i utvecklingen och bromsa fortsatt tillväxt. Det framkommer i en kartläggning som genomförts av metallforskningsinstitutet Swerim, SIS, Chalmers tekniska högskola och RISE. Resultatet ska nu användas till att utveckla standardiseringen när det gäller additiv tillverkning i metall.
Det finns flera fördelar med additiv tillverkning, bland annat uppnår man total geometrisk frihet. Industriföretag kan till exempel skapa skräddarsydda komponenter och komplex design som inte kan åstadkommas med mer konventionella produktionmetoder.
I det gemensamma projektet har samarbetsparterna frågat svensk industri hur man ser på behovet av standarder på området. Projektet har finansierats av Vinnova.
–Vår kartläggning visar att det finns ett tydligt behov av fler standarder. Bland annat behövs standarder för kvalitetssäkring av både slutprodukt och process för att möjliggöra industrialisering av tekniken. Dessutom behövs standarder för att bestämma kvalitet hos det metallpulver som används i processerna. Problemen när standardiseringen inte hänger med blir att tillverkningen bromsas, marknadstillväxt hindras och det blir svårare för svenska företag att konkurrera globalt. Det vill vi motverka, säger Annika Strondl, projektledare, Swedish Arena for Additive Manufacturing of Metals, Swerim.
Resultatet från kartläggningen blir nu grunden i en svensk strategi för standardisering för additiv tillverkning i metall. Dessutom kommer resultatet att användas vidare för att identifiera forskningsbehov för att stödja standardisering.