IF Metalls avtalsråd och förbundsstyrelse har klubbat ett ja till avtalet om etableringsjobb. Etableringsjobben ska få fler långtidsarbetslösa och nyanlända att lättare få in en fot på arbetsmarknaden med en anställningsform som kombinerar jobb och utbildning, i syfte att få en tillsvidareanställning.
– IF Metall har varit drivande i att förhandla fram etableringsjobben, så det känns bra att vi äntligen har nått fram hit, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.
Vägen fram till denna kollektivavtalsmodell har varit lång. Trots att arbetsmarknadens parter varit överens om denna anställningsform sedan 2017. Men sedan kom januariavtal, pandemi, budgetstrider och regeringsskiften i vägen.
– Inte minst har vi fått tampats med borgerliga politiker som vägrat förstå varför bara företag med kollektivavtal ska få göra etableringsanställningar, säger Marie Nilsson.
Avtalet som är tillfälligt har tecknats mellan Svenskt Näringsliv och LO samt Unionen och är grunden i den förordning som upphör 2027. Målgruppen är nyanlända och långtidsarbetslösa under minst två år.
– Huvudsyftet är att komma ut på arbetsmarknaden och att det ska leda till en tillsvidareanställning på heltid, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Ersättningen i etableringsjobbet ska motsvara lägstalön inom respektive avtal. En del betalas av arbetsgivaren och en del ska staten stå för och den statliga delen betalas direkt till berörd individ.
– Man ska kunna skaffa sig utbildning som krävs för arbetet och undervisning i svenska på arbetstid och utan löneavdrag. Det viktiga är att man genomför nödvändig utbildning för arbetet och språket och anpassa det ifrån vad som är möjligt på den ort man finns, menar Veli-Pekka Säikkälä.
Förordningen om etableringsjobb trädde i kraft från den 1 januari 2024. Efter beslutet av IF Metalls avtalsråd och förbundsstyrelse att klubba ja till etableringsjobb tecknar förbundet sitt första avtal med Teknikföretagen.