På Gnosjö Automatsvarvning går man mot strömmen. När överlämningen mellan dag- och nattskift blir kortare och kortare i verkstadsindustrin, inte sällan bara fem minuter, har man 2,5 timmar i Gnosjö. Tid som används till bland annat kompetensutveckling.
Förr var det inte ovanligt att bytet mellan skiften kunde vara en halvtimme i svensk industri. Ibland till och med en timme. I dag ska skiftet ske på fem till tio minuter. Allt för att inte tappa produktionstid. På Gnosjö Automatsvarvning tänker man helt annorlunda. Där ser man en överlämning på 2,5 timmar som en investering i kompetens för medarbetarna. Inte som tappad produktionstid.
–Bristen på kompetens och medarbetare har redan börjat drabba svensk industri hårt. Då måste vi se till att så många medarbetare som möjligt kan så mycket som möjligt. Skiftbytet används till utbildning och utveckling av kompetens, produktion och processer, säger Linda Fransson, vd på Gnosjö Automatsvarvning.
Hon fortsätter:
–Det kan vara vår kompetensstrateg Elvira Zahirovic som håller utbildning, men det sker även ett stort utbyte medarbetarna emellan. Man lär sig av varandra. Allt utan att tappa produktionstid. Dessutom minimerar vi risken för fel och slarv i produktionen på grund av tidsbrist.
Annelie Borgström, arbetsmarknadsansvarig och ombudsman på IF Metall, håller med Linda Fransson. Hon menar att det finns många fördelar – inte minst mindre stress, flexiblare medarbetare, större konkurrenskraft för företaget och högre anställningsbarhet för den enskilda individen.
–Gnosjö Automatsvarvning tänker helt rätt kring sin kompetensförsörjning och utveckling för att kunna vara konkurrenskraftiga. Tyvärr är de väldigt ensamma i sitt sätt att agera hållbart och långsiktigt. Fler borde göra som dem. Det skulle göra industrin mer flexibel och mindre känslig för kompetenstapp. Dessutom blir du mycket mer attraktiv som arbetsgivare.
Linda Fransson ser inte heller poängen med att korta tiden för överlämningen mellan skiften.
–Vi har en produktion som bygger på precision, hög maskinkunskap och stor hantverksskicklighet. Då är kompetensutvecklingen avgörande för att vi ska klara den internationella konkurrensen och vara en attraktiv arbetsgivare. Det är ett strategiskt val vi har gjort, avslutar Linda Fransson.