Sveriges konkurrenskraft är stark. Men att konkurrenskraften under senare år i hög grad har stärkts av växelkursen snarare än av fundamentala produktivitetsförbättringar är en varningsflagga.
Framåt krävs fokus på produktivitetstillväxt och fortsatt ansvarsfull lönebildning av arbetsmarknadens parter. Det visar en ny rapport från Teknikföretagen.
–Det är inledningsvis en gynnsam bild vi visar. Vi har en avancerad industri med en stark position i globala värdekedjor. Svensk export växer mer än den globala exporten och Sverige har tagit marknadsandelar, säger Erik Spector, chefekonom på Teknikföretagen.
–Men när vi tittar djupare så ser inte konkurrenskraften lika stark ut längre. Produktivitetstillväxten har varit svag under en längre period, vilket kan vara ett tecken på försämrad konkurrenskraft, säger han.
I en tid när företagens anpassningsförmåga och innovationskraft blir allt viktigare har vissa konkurrentländer klättrat i värdekedjorna och stärkt sina marknadspositioner.
–Den svenska kostnadsutvecklingen, i form av ökade arbetskraftskostnader, ställer högre krav på andra konkurrensfaktorer likt kompetens, teknik, kvalitet och förmågan att snabbt anpassa oss till nya förutsättningar, säger Erik Spector.
I rapporten så går Teknikföretagens ekonomer på djupet när det gäller den svenska ekonomins och tillverkningsindustrins konkurrenskraft ur en mängd aspekter, såsom exporttillväxt, produktivitetsutveckling, arbetskraftskostnader och enhetsarbetskostnader.
Rapporten uppmärksammar även att Sverige enligt OECD:s uppgifter har en lägre genomsnittlig årsarbetstid än EU-genomsnittet och betydligt lägre än den i USA. Det ställer naturligtvis ännu högre krav på produktivitetsutvecklingen för att göra landet konkurrenskraftigt.
–Skulle vi ovanpå detta minska arbetstiden med bibehållen lön så är det samma sak som att jobba för att försämra konkurrenskraften. Därför måste frågor om arbetstid fortsätta att hanteras via parterna i förhandlingar på förbundsnivå, inte via politiken, avslutar Erik Spector.
