EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till ett reviderat utsläppshandelssystem (ETS) för perioden 2031–2040. Jernkontoret ser att förslaget försöker balansera högre klimatambitioner med industrins konkurrenskraft, men efterlyser en tydligare ansvarsfördelning för utsläppsminskningarna och bättre villkor för exportindustrin.
EU-kommissionen har idag presenterat ett förslag på revidering av utsläppshandelsdirektivet (ETS) för perioden 2031–2040. Syftet är att anpassa ETS till EU:s övergripande klimatmål om 90 procents utsläppsminskning till 2040, samtidigt som den europeiska industrins konkurrenskraft värnas. Kommissionens förslag innebär att den totala volymen utsläppsrätter minskas årligen med 3,7 procent under 2031–2035 och med 1,7 procent under 2036–2040.
Helén Axelsson är energi- och miljödirektör på Jernkontoret:
–Vi kan se att kommissionen har försökt lägga fram ett balanserat förslag anpassat till 2040-målet och den polariserade debatten. Däremot är det otydligt hur det övergripande utsläppsmålet ska fördelas mellan ETS och övriga samhällssektorer. Det är viktigt att alla bidrar till utsläppsminskningarna.
Jernkontoret är kritiskt till förslaget om att internationella krediter inkluderas från 2036, eftersom intäkterna från utsläppshandeln bör stanna inom EU.
Jernkontoret stödjer heller inte den bromsade utfasningen av fri tilldelning och därmed en bromsning av infasningen av CBAM. Det är viktigt att CBAM kommer i gång ordentligt så att importerade produkter också får betala för sina utsläpp. Samtidigt har kommissionen inte föreslagit någon lösning för lika konkurrensvillkor för produkter som exporteras till tredje land. Det är särskilt viktigt för svenska företag som har hög exportandel.
–Förslaget är ambitiöst och minskningstakten är hög, speciellt under den första femårsperioden. Det hade varit tydligare med en enhetlig minskningstakt över hela perioden. Villkoren för fri tilldelning behöver analyseras vidare för att bedöma om det verkligen leder till ökade investeringar, avslutar Helén Axelsson.
